Det är väl så att hösten har kommit hit, kylan och regnet börjar ta över. Löven börjar färgas och falla mot marken. Mörkret kommer allt tidigare på kvällarna och mornarna blir allt mörkare..
Jag ska väl ta och skriva lite om semestern förra veckan i Alanya. Jag är nog helt solgalen och älskar att vara i solen. Vi hade strålande sol hela veckan och temperaturen i skuggan låg på 30-35grader konstant.
Det märks väldigt tydligt att allt är uppbyggd för turisterna. Det är hotell överallt och restauranger överallt. Jag och mamma var ute och gick en hel del och såg hur många av "locals" bodde. Baksidan av allt turistliv känns fattigt och skräpigt. Folk lever på att visa turister vägen känns det som. Nog om det, vi upplevde ganska mycket när vi var där. Provade självklart på det turkiska badet, hamam. Det var väl typ total njutning. Riktigt bra. Vi åkte upp till bergen för att bada i smältvatten, vi besökte en grotta och kollade på droppstenar.
Levde i princip lyxliv. Åt väldigt gott varje dag. Det var total semester, behövde inte tänka på något. Utan bara vara. Väldigt skönt att kunna släppa allt och åka iväg. Det är något som jag behöver och uppskattar väldigt mycket.
Jag tyckte om Turkiet väldigt mycket och kommer säkert återvända. Ja, det måste jag såklart. Bilder kommer nästa vecka. Men allt gott har ett slut, och det är samtidigt skönt att vara tillbaka till vardagen här hemma.
Att börja på praktiken igen, att känna ett litet hat mot kollektivtrafiken som inte går som den ska, att ha tolv timmars dagar från att man lämnar lägenheten på morgon till man kommer hem igen, att tänka på folk man bryr sig om, att se till att man har matlådor, att ha det jäkligt bra.
Jag välkomnar hösten med öppna armar, jag tycker om den. Men det känns som om att den kommer för tidigt.
Det kommer att bli ganska mycket resor om allt går som planerat. Både kortare och längre. Varav en av den längre resan är bokad och klar. Kommer åka till London i fyra dagar i november.
Flera tillfällen att bara kunna släppa allt och åka bort.
Ja okej hösten, du är välkommen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar